2023 – Året som gått

Året 2023 är över. Ja, seglingssäsongen var ju över för flera månader sedan, och det närmar sig en ny säsong. I maj 2024 är det föresten 50 år sedan Notstikcshällan Race kördes för första gången.

Tillbaks till den senaste säsongen då. 29 april kom båten i sjön, före Valborg som sig bör.

Det blev en onsdagssegling 18 maj med tre deltagare. Ett blåsigt race där det regnade fram till strax före start. Då lös solen fram och det blev en rätt skön segling. Men bara 8 grader i luften.
Vi blev tvåa med Albin 78 Susanna före oss och First 31.7 Scilla bakom.

På Notstickshällan Race den 20 maj startade 8 båtar i lätt vind och sol som värmde. Shorts-väder. Vi seglade bra och var till om med före First 31.7 Scilla i mål.
Anders Mathson segrade med sin Dehler 34 DD Funny Too och Torbjörn Blomberg blev tvåa med X-35 Sedna. Tango tog tredjeplatsen.
På Tango seglade jag, pappa och Eva Simonsson.

11 juni seglades Sörmlandsregattan med 12 båtar på start. Lite tunt med tanke på att det är tre klubbar som arrangerar. Det borde vara det dubbla. Vindriktningen blev lite tråkig i förhållande till banan och det blev väldigt lite riktig kryss. Vinden var dock ganska lätt. Resultatet blev inte riktigt vad vi hoppades på. Bara femma av sju i klassen där Christer Björk med Dehler 29 Funny naturligtvis vann.
I besättningen som vanligt jag och pappa, denna gång med Tobias Lindahl och Eva Simonsson.

Under sommaren blev det inte mycket seglat. Inte en meter faktiskt. Delvis på grund av det trista vädert. Men också för att jag bytte innertaket i båten, ett jobb som tog lite mer tid än jag tänkt mig.

12 augusti hade vi dock bestämt oss för att köra Askö Runt, ett race där det gick riktigt bra året innan. Men nu när vi kom ut till startlinjen vid södra Fifång blåste det ordentligt och sjön var rätt bökig. Att i de förhållandena försöka sätta segel på en Express med lite ovana gastar ombord var inte helt enkelt minns jag. Men med 10 minuter till start var seglen uppe och vi klara för start. Motorn fick hänga kvar på aktern. Inte optimalt, men det var inte rätt läge att börja lyfta av den i den gropiga sjön nära start.

Vi hann i alla fall bestämma oss för att starta för styrbord uppe vid lovartsmärket. Det var kryss-start med kurs ut mot Asköfjärden.
Vi gjorde en ganska bra start, men hamnade bakom en Dehler 29 och valde att ”bromsa” för att slå ut mot Askö. Rätt val. Varför valde så många andra att segla ”längs med” startlinjen i flera minuter?
Det blåste nog runt 8 meter och det skumpade bra i vågorna. Men vi höll riktigt bra fart.

Det var dock nära att vi inte kommit ut till start den här dagen. Dagen innan skulle vi och några till lyfta upp för att tvätta botten. Första båten gick bra, och vi fick upp Tango på land. Men då började SubLiften krångla. (Maskinen vi lyfter båtar med på TBK). Det ryker kraftigt inne från motorutrymmet. Det visar sig att det läckt in vatten och nödstoppet har kortslutits. Fredagkväll och maskinen går inte att starta igen. Efter lite om och men får klubbens ordförande tag på reservdelar i Åkerberga som transporteras mer till Trosa med bil, och Tango är åter i sjön vid halvnio på fredagkvällen.

Tillbaka på Askö runt-banan så hade vi tajt racing med tre Dehler 29 och en Wasa 34. Vi rundar Svallrans fyr som trea, före Wasan och här borde de lite längre båtarna dragit i väg när vi föll av. Men vi hände med rätt bra.

En lång spinnakerbog följde upp genom Bokösundet där vi i slutet vid Bokö Fyr hade lite oflyt med vindarna och tappade lite. Det blev sedan en ganska brant hallvind upp mot Djupgrund där vi ett par gånger toppade över 8 knop i fart.
Vid Djupgrund missbedömde jag farten lite och det blev lite panik med spinnakernedtagningen. Men det gick okej.
Fortfarande hade vi bara några båtlängder till Dehlerbåtarna och Wasan.

En kryss följde ner mot målet vid Fifång. Här bakom Fifång var vinden riktigt bökig med vrid och byar. Det gällde att vara vaken. Vi hittade tydligen ganska rätt på vindarna då resultatlistan visade att vi tog segern i klassen med nästan 3 minuter före Albin 78 Susanna.
På Tango denna gång, pappa och jag samt Eva Simonsson och rookien Daniel Berglund.

TBKs Höstsegling är shorthanded och seglades 26 augusti. Kvart översju på tävlingsdagens morgon plingar det till i telefonen och ett SMS från pappa kommer där han skriver att han inte kan köra på grund av sin onda axel.
Jaha, jag får väl åka med Tobias på startbåten då. Det är ju ändå lite trist väder. Riktigt blåsigt och risk för regn.
Nere på klubben kommer dock Tobias med idén att han seglar med mig och att vi klarar oss utan startbåt. Det är ju bara fem deltagare. Och så blir det efter lite överläggning med seglingskommittén och de andra deltagarna.

Men det blåser upp mot 10 m/s och det är i princip hallvind banan runt. Inget favoritväder för en Express i shorthanded.
Men vi kör. Före start hinner vi öva lite. Ska jag styra och Tobias sköta trimmet, eller tvärtom?
I starten fick Tobias styra. Jag tog hand om allt det övriga, strategi, startklocka och trim…
Vi gjorde en dålig start och det gick inte heller nått vidare på bidevindsbogen ut mot Svarthälls fyr. När vi slog upp vid fyren var Albin 78 Susanna fortfarande före oss. Jag hade styrt ett tag ut mot fyren, men när det blev halvvind tyckte hag att det var bättre att Tobias fick styra så sprang jag omkring och gjorde allt annat. Det var riktigt slitsamt. Men det gick överraskande bra. Vi seglade ifrån Albin 78 ordentligt, men det var svårt att uppskatta tiderna framåt då de andra båtarna var långt före.

På väg in mot målet hade vi läns, men valde att inte sätta spinnakern. Vinden ökade och vi loggade över nio knop i vindbyarna.
Vi tog oss i mål och allt var helt. Lite överraskande blev vi trea. Dock med minsta möjliga marginal bakåt, en sekund till Albin 78an på fjärde plats. Framåt var det bara 18 sekunder till X-35 Sedna.
Tobias lade sig nog mer på denna segling än vad han gjort tidigare på flera år.

En vecka senare var vi anmälda till Arkö Runt i Oxelösund, men valde att lämna walk over. Dåligt väder var en orsak bland annat.

23 september körde vi årets sista race, Sista Rycket, med fyra tappra deltagare. Solen sken och det var en rätt skön segling. Vi seglade dock bort oss i vindvriden bakom Fifång. Vi borde ha haft Askö Runt i minnet då vinden ju i princip vred på samma sätt. Lite dåligt av oss där.
Vi seglade dock bra på andra halvan av racet, men det räckte inte för att ta oss högre än plats tre av fyra. X-35 Sedna vann före Albin 78 Susanna.

På Tango seglade Jag, pappa, Tobias Lindahl och Theodor Severinsson.

Det är nu knappt fyra månader till sjösättning och några veckor ytterligare till årets första race.

18 maj seglas Notstickshällan Race, och då hoppas jag att det blir lite fler båtar än vanligt. Tävlingen firar 50 år, och pappa var med på den första Notstickshällan 1974 vilket var hans första tävling också.

Tack till alla som ingått i besättningen i år: pappa förstås, men också Eva Simonsson, Tobias Lindahl, Daniel Berglund och Theodor Severinsson.

1 comment for “2023 – Året som gått

  1. 13 februari, 2024 at 12:56

    Hoppas din sammanfattning av förra säsongens seglingar kan inspirera många att anmäla sig till kommande säsongs seglingar. Kul att Notstickshällan race jubilerar. Får för mig att min pappa tyckte det var roligt att vara med 1977-78 även om det blev jumboplaceringar. Jag hade gärna varit med men var bara barnet på den tiden.
    Nu för tiden saknar jag både båt, besättning och kunnande. Men hoppas att många som kan delta anmäler sig till jubileumsårets tävling så att den fortsätter att leva kvar i många år till!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.