Öland Runt 91 – 30 år | Del 3

Starten gick i går 15:30, för 30 år sedan. Vinden var lätt sydlig och det fanns ett val att starta för styrbord, eller för babord.

Inne över fastlandet, Mönsterås tornade det upp sig höga moln, åskan mullrade på avstånd.

Starten gick och Big T med Pelle P vid rodret styrde mot de mörka molnen. Huvuddelen av fältet följde efter. Vi hade valt en annan strategi.

Vi var överens ombord att åskan tunnar ut under kvällen, vi söker oss mot Ölandskusten istället. I natt blir det bleke ute på sundet, medan det förhoppningsvis drar lite längs de öländska stränderna.

Det var några båtar till som valde Ölands-sidan. Vi hade Wasa 410 Regn just i lä tillsammans med en Victory 42. Framför oss ångade Kracer 30:an på, lättdriven i den lätta undanvinden.

Vinden satte oss i ständigt arbete. Ideliga segelbyten. G1, G1 lätt, Spinnaker och lättvindspinnaker. Allt låg ständigt förberett och segel skiftades flera gånger i timmen. Dessutom hade vi 3 millimeters lättvinsskot som krävde handskar för att hanteras. När vinden ökade över två meter byttes skoten till de mer normala.

Under kvällen dog vinden nästan helt, och vi testade med att elda bras-tändstickor för att se vilket håll röken steg åt. Det funkade väl sådär…

Hade den västliga gruppen mer vind än oss?

Jag gick av min vakt innan solnedgången och somnade faktist nån timme. Vaknade när det var mörkt och hörde rösterna från sittbrunnen diskutera hur nära land vi kunde gå.

Jag klev på mitt pass en bit söder om Byxelkrok. Jag såg land i mörkret. Satte mig vid navigationsbordet och uppdaterade mig lite…Vi hade just passerat Hagudden och Hunderum…Och innanför 0,9 meters-grundet!

Den västliga gruppen började komma in mot Öland. Det var Bara större båtar, Diva 39, Diva 35, X-99 och liknande. Det kändes som vi valt rätt väg.

Vi hörde på VHFen att Kiwi just rundade Ölands Norra Udde, bara fem Nm före oss.

Vi passerade Byxelkrok och det var fortfarande mörkt. Musiken dunkade från krogarna och vi kände doften av stekt kött. Vi passerade innanför de ytter farledsprickarna utanför Hamnen. Lite läskigt nära land, men det var ju där det blåste.

Vi närmade oss Norra udden, och det började ljusna. Men dimman drog in. X-119 Du Soleil kom bakifrån och passerade oss just innan rundningen. Hade de stannat på krogen i Byxelkrok?

Vi rundade udden tidigt på morgonen den 24 juli. Dimman var nu tät, och vinden lätt. Det var grymt svårt att hålla kursen. Båda ögonen på kompassen. Vinden var fortfarande sydlig vilket gjorde att det nu var bidevindsbog mot Hoburgen där kärnbränslefartyget Sigyn väntade.

I dimman skymtade vi en mörk båt med svart mast just i lovart, troligen en av Baltic-båtarna. Attaque är väl blå. Vi skymtade även Finngulf 34 Big Blue.

Dimman var besvärlig. Inte bara för att vi inte såg något. Det blåste också lite mer i dimman vilket gjorde att vi hellre sökte upp dimbankarna. På den tiden fanns ju ingen AIS så vi visste ju inte vad som väntade. Vi hörde ibland mullret från fartygsmotorer. Och ibland hörde vi till och med röster från andra båtar i närheten.

Vi mötte också ett stort fartyg som låg i det närmaste stilla. Troligen nån rysk ”fiskefabrik”.

I takt med att solen steg och värmde så tunnade dimman ut, och vinden vred sakta mot sydväst. Nån timme innan rundningen utanför Hoburgen kunde vi hissa spinnakern igen.

Vi hade flera båtar runt omkring, men ingen riktigt nära. Jag tror att vi hade en Crown 39 närmast före oss, och nån X-102. Var vår klubbkollega Harald Axling med First 32 Asile höll hus hade vi inte en aning om. Men vi trodde han låg före…

Vi rundade Sigyn vid lunchtid. Vinden var fortfarande lätt och det blev nu kryss tillbaka mot Öland.

Vi hörde ju rundningsrapporteringen på VHFen och pappa satt vid navigationsbordet och noterade, och räknade. Vi ligger nog rätt bra till, men X-102an låg före….