Den här historien kunde ju ha slutat igår, när Tango stod på land och sjösättningsvagnen havererat. Men, som tur var lyckades ”gubbarna” på klubben få maskinen att rulla sent igårkväll och vi fick båten i sjön.
Väl ute vid start var det ordentligt gungigt. Det har ju blåst sydligt i flera dagar och hela Östersjön rullar ju in mot södra Fifång. Och det var länge sedan mina sjöben kände på sådan sjö. Jag hade vissa svårigheter att få upp seglen där ute. Att kroka pistolhakar på förstaget med hög sjö och sju åtta meters vind i en vild Express är inte lätt. Klockan gick och jag blev lite stressad. Vi han ju inte kolla nån startlinje eller sådant. En snabb koll var startbojarna låg så bestämde jag fem minuter innan start att vi kör för styrbord vid lovarsbojen. Jag hade inte ens hunnit knäppa igång startklockan. Men det blev en rätt bra start, men med en Dehler 29 i lovart som inte ville slå när vi skulle slå. Vi släppte skoten och lät den passera så vi kunde slå ut mot Askö.
Det skumpade ordentligt. Lite väl mycket vind för en Express tyckte jag, men vi kände ganska snart att vi gick bra. Vi gick högre än de tre Dehler 29 som var med.
Inne mot södra Askö blev det några korta slag och det var rätt tajt racing mellan D29:orna, en Wasa 34 och Tango.
Vi föll av vid fyren Skvallran och där trodde jag att de på pappret snabbare båtarna skulle dra iväg, men de gjorde de inte. En öppen bidevindsbog i 8 m/s brukar inte vara våran favoritbog, men vi gick väldigt bra. Wasan gick förbi och ifrån några båtlängder, men inte mer.
Wasa 34 Ezmeralda. Ut med skotpunkten i relingen!
Vid Hästskär/Kockelskär bar det av norrut mor Bokösundet och där blev det spinnaker. Läns upp mot Håldämman där vi gjorde en rätt dålig gipp. Men inget direkt strul så vi tappade inte så mycket.
Genom Bokösundet finns två vägval, och jag valde den västliga leden, mest för att jag känner till den bättre och med läns och gipprisk kändes det lugnare att gå den vägen så jag hade bättre koll på stenar och prickar.
Wasan och två av Dehler 29orna gick utan spinnaker så vi fortsatte att hänga med. Den ena Dehler Gryffindor passerade vi just i inloppet till Bokösundet.
Från Julafton upp mot Djupgrund följde en ganska jobbig halvvind. Först byigt och vridande bakom Bokö. Sedan ökade vinden just innan spinnakernedtagningen vid Djupgrund. Det gick fort, och med lite ovana gastar blev det lite jobbigt att få ner spinnakern. Vi gjorde över 8 knop på nån våg och pricken kom snabbt närmare. Spinnakern hamnade i sjön och jag var helt slut när seglet väl var nere i förpiken. Några sekunder tappade vi där.. Men vi var fortfarande bara några båtlängder efter två D29 och Wasan. Och första båt från den bakom startande klassen, X-35 Sedna hade passerat oss. Men jag tror de var lite sena.
Tango på väg mot Djupgrund. Foto: Torbjörn Blomberg.
Norr om Fifång var vinden riktigt jobbig. Stora korta vrid och byigt. Det blir ofta så just där. Det gäller att vara vaken och ha tålamod som rorsman. Vi fick göra ett kort slag för att ta oss förbi Sankhällan. Kanske skulle vi där ha fallit och gått öster om i stället. Vinden vred lite senare mot en del. Vi valde sedan att fortsätta ganska långt ut på babordskanten för att slå in just vid Fifångs fyr. Ett tag var ju tveksam till om vi valt rätt, men när vi mötte de som valt att gå närmare Fifång kändes det inte fel i alla fall. Och när jag sett vårat spår gick vi nog rätt.
Några minuter över tre passerade vi mållinjen vid Fifångs södra vik. Torbjörn Blomberg med X-35 Sedna var först i mål. Ytterligare en båt från den stora klassen hann passera oss och det var Diva 355 Åsali från Oxelösund.
Efter målgång valde vi att segla direkt hem, men det kändes bra. Vi hade nog en bra placering och säkert nån pokal som väntade på oss.
Strax innan vi nådde Trosa hamn kom så ett SMS från Torbjörn att vi vann klassen, men att Johan Grevald med Omega 34 Together vunnit totalt.
Jag har inte sett resultaten ännu, men det att Janne Lindmark och Hasse Lundén i Albin 78 Susanna blev tvåa i vår klass och Torbjörn Blomberg med Kalle Widlert på X-35 Sedna blev trea i stora klassen.
Det är alltid kul att vinna. Det är ju därför jag seglar. Extra kul en dag som denna när det höll på att ta slut redan i går. Pappa styrde strålande i vågorna, trots problem med en mycket ond arm. Nu har han nog ännu ondare, men det är det nog värt.
I övrigt seglade Eva Simonsson och Daniel Berglund med ombord idag. För Daniel var det första kappseglingen någonsin. Och då är det ju lyckat att vara med och vinna. Han har ju för övrigt knappt seglat alls förut.
Resultatlista brukar dyka upp på min mail, så jag hoppas den gör så även idag. För just nu vet jag inte mer än det jag skrivit. Det var minst nio båtar i våran klass, och minst åtta i den andra klassen.
