På lördagen seglades årets sista kappsegling i Trosa, Sista Rycket. Ingen tävling som samlar speciellt många deltagare. Hälften av klubbens båtar står ju på land redan.
Vi blev tre båtar till slut, och det är samma antal som förra året. Torbjörn Blomberg med sin X-35 Sedna, Sven Ginsburg med sin Smaragd Tind och vi med Linjett 33 Caprice.
Det var väl rätt låga odds på Torbjörn som vinnare.
Vinden blåste från sydväst, och skulle under dagen vrida mot väst. Kanske upp mot 10 meter per sekund.
Vi startade först eftersom vi tillämpade halv jaktstart. Ett par minuter bakom följde Smaragden och ytterligare fyra minuter efter fick X-35 starta.
Vi började med halvvind som blev bidevind ut på Asköfjärden. Smaragden som körde med en liten gennaker (code one) kom snabbt närmare och redan vid Oxnö vår de bara några båtlängder före.
Halvvägs ut på Asköfjärden passerade X-35. Vinden friskade i lite och Smaragden hade det tufft med sin gennaker. Och vi hände med X-35 Sedna rätt bra när vågorna från havet mötte oss. Vi va väl bara nån minute bakom ute vid Örudden, södra Askö.
Där vände vi norrut igen med en slör på schemat. Vi tveka lite med spinnakern. Det gungade rätt bra och vinden var nog närmare tio meter. Någon i besättningen hade aldrig seglat med spinnaker, och på Caprice har vi bara kört två race med spinnaker. Men till slut så åkte den upp, och farten hade två knop.
På X-35 framför kör de utan spinnaker. De är bara två ombord varav Torbjörn har en skadad hand. Vi knaprar in tid och har ett tag en förhoppning om att komma ikapp. Men bakom Fifång väljer vi ett spår lite för nära ön och tappar vind.
Bakom är Smaragden på behörigt avstånd då de inte har satt gennakern igen.
Vid Gålklubbs fyr styr vi västerut mot målet igen, och kryss. Den självslånde focken är ingen höjdare på kryssen. Vinden är byig och ganska svår att segla i. Västvridet kommer och vi ligger rätt på fjärden. Men X-35 är utom räckhåll.
Sedna vinner med fem minuter, och vi har tio minuter ner till Smaragden.
Det var en kul segling, och vi fick inte speciellt mycket regn över oss. Med en smutsig botten och en lite halvdålig självslående fock är jag ändå rätt nöjd. Hade vi inte tvekat med spinnakern, och hade vi valt rätt spår förbi Fifång hade avståndet varit hälften kanske.
Nu är det slut för i år. Om några veckor åker Caprice upp på land och nästa race är väl Notstickshällan race i mitten på maj.





