Elva båtar kom till start på Sörmlandsregattan som är ett samarrangemang mellan Trosa BK och Södertälje BS. Väderprognosen talade om sydostvind på 6-10 m/s och regn fram på dagen.
Vindarna stämde bra. Men de liknade mer västvindar så till vida att de var väldigt ostabila med mycket byar och vrid. Regnet däremot höll sig på behörigt avstånd hela dagen.
Tyvärr hade vi arrangörer misslyckats med att få ihop funktionärer till tävlingen så vi fick klara oss utan. Startbojarna lade vi själv ut från Caprice och sedan körde vi två starter efter GPS-tid, vilket fungerade förvånansvärt bra. Alla skötte sig utan tjuvstarter. Och sedan fick alla deltagare klocka sin egen målgång. Tiderna skickades över till mig på telefon.
Sedan hittade vi några ungdommar på klubben som blev jätteglada när vi frågade om de villa ta klubbens RIB och köra ut och hämta våra målbojar. Tack för det!
Vi startade som alltid ute på Fågelöfjärden och med sydostvind blev det nån form av bidevindsstart. Att de flesta ville starta vid lovartsbojen förstod vi, men vi var nog lite väl försiktiga och hamnade bakom First 31.7 Scilla och Omega 34 Togheter. Linjett 33 Passion lyckades komma iväg vid bojen, i fri vind och drog genast ifrån oss några hundra meter.
Hade det varit riktig kryss hade vi slagit ett slag för att komma upp i friare vind, men nu var det bara att ha tålamod och bita i det sura äpplet.
Vi föll av och släppte lite på skoten efter Doftskärshällarna och pricken Knytnäven, men vi bedömde att det var för brant att hissa spinnakern. I vår startgrupp var det bara Scilla som satte ett undanvindssegel i form av en gennaker. Hade vi suttit i en Express hade vi hissat, och testat. Men här, när vi inte riktigt kände båten så valde vi att segla safe.
Här blev det också livesändning från båten på Seglarförbundets sändning från Allsvenskan. Tobias fick prata och filma lite från båten. Kul med lite uppmärksamhet.
Pipskär skulle rundas, och här var det bra att inte vara först i spåret. Som framgår av bilden nedan hamnade våra motståndare i lä bakom ön, och vi valde att ta en ordentlig ytterkurva runt ön. Vi knaprade väl in halva avståndet ungefär.
Sedan följde en kryss utanför Grönsö. Ganska byig och svår vind. Men till en början gick vi bra. Tog märkbart in på Scilla och höll nog jämna steg med Passion. Sedan gick vi nog lite för långt på det andra slaget ut från Grönsö. Där tappade vi en del. Vi strulade också en del när vi skulle koppla om spinnakern som ju tidigare inte blivit hissad. Innan vi fått fast säcken i mantågen tappade vi taget och den föll utanför relingen. Men någon var kvick i händerna och lyckades fånga den. Men det tog lite tid och det är inte bra för farten med två gubbar på fördäck i skvallpig sjö.

First 31.7 Scilla Foto: Emil
Vi rundade det lilla gröna skäret Korsholmen och fick upp vår spinnaker och började jakten på de spinnakerlösa båtarna. Passion höll undan bra, men Scilla var vi snart ikapp och vi passerade dem innan Djupgrund där vi lovade upp och fick sätta focken igen. Scilla behöll gennakern och jagade oss ner mot Knytnäven där vi kunde sätta spinnakern igen och rycka ifrån. Här strulade också Scilla till det när de skulle skifta från gennakern till spinnaker.
Strax innan mål kom de första större båtarna ikapp oss. På bilden ovan, Arcona 340 Tiki Minos med Johan Karlsson vid rodret och ordinarie Gotland Runt-besättning.
Vi han inte ikapp Passion riktigt, och eftersom de körde utan spinnaker borde ju vi ha varit före.
Tiki Minos seglade den 13 Nm långa banan på 1 timme och 54 minuter vilket är nytt banrekord. De kniper också segern i sin klass och totalsegern.
I vår klass segrade Omega 34 Togheter med Johan Grevald och Passion blir tvåa slagen med en minut. Vi tar tredjeplatsen vilket vi är nöjda med.
Den självslående focken har vi lite svårt att få stil på. Det kan bli bättre. Sedan är det naturligtvis ordentlig skillnad på hur en 4,7 ton tung Linjett reagerar jämfört med en 1,7 ton lätt Express. Linjetten accelererar ju betydligt långsammare i slagen, speciellt med focken. Och det är helt annorlunda att styra på vindvriden. Sedan kändes den lite smått ostabil på undanvinden. Tango kändes mycket lugnare när det friskade i på läns. Jag styrde själv några minuter på länsen in mot mål och jag fick vara med hela tiden och parera med rodret. Expressen gick bara rakt fram. Spinnakerbomen är jag fortfarande lite ”ovän” med. Blocket till nedfallet sitter ju inte i mitten, och därmed blir det kortare vid gip från styrbord till babord. Hanfoten på bommen är kompenserad för detta, men då måste man alltid sätta bommen åt rätt håll vilket inte är enkelt att tänka på. Funderar på om det går att montera ett block i bygeln fram på mastfoten för att på så sätt få nedfallet centrerat.
Det finns en del att pula med. Och med mer båtvana finns det garanterat mer att ge.
Nästa race är kanske Askö Runt ute på Fifång den 8 augusti. Annars är Trosas nästa race Höstseglingen i början på september.
Helgens besättning bestod denna gång av mig, Jim Qvarnström, Tobias Lindahl, Emil Jungnelius och Eva Simonsson.















