Ja, idag den 25 september 2021 lägger vi till ytterligare en seger till samlingen. Det var sex år senast.

I vintras när planering av tävlingarna var i gång kom tanken på att återuppta Sista Rycket som legat nere sedan 1997, och då blev vi tvåa.

Efter årets bedrövliga deltagande på tävlingarna så kändes det länge osäkert om denna tävling långt in på hösten skulle bli av, men fem tappra besättningar anmälde sig, och kom till start.

Det blåset rätt friskt på förmiddagen, från väst. Landsort rapporterade närmare 12 m/s ett tag, i medelvind. Och väl ute vid start friskade det stundtals i ordentligt.

Alla väderprognoser jag studerat talade dock om avtagande vind under dagen, och västligt vridande mot nordväst.

Med en något orutinerad besättning kändes det ändå lita skakigt vid start. Skulle vi sätta spinnakern? Pappa och jag är väl rätt rutinerade vid det här laget, men Tobias Lindahl gjorde nu sin första riktiga kappsegling, och David Littorin hade aldrig seglat spinnaker tidigare. Men det är tävling och det kändes ändå ganska lugnt då det blev en slör mot första märket söder om Sankhällan. Vi fick upp den dagen till ära blå-vita spinnakern från 1979, Albin Marin Sails.

Det flöt på bra, GPS:en visade närmare 9 knop ibland.

Vid Sankhällan blev det gipp, och vi planerade noga och var försiktiga. Allt gick okej och en ny slör i Södertäljeleden söderut längs Fifång följde.

Redan vid Kärringhällan, Fifång södra, passerade vi Albin 78:an med Janne Lindmark och Hans Lundén. De ”fegade ur” och valde att inte segla spinnaker, men att redan efter 5 distans ha tagit in 8 minuter kändes rätt bra.

Tävlingen seglades med ”halv jaktstart” där starttider beräknades på ungefär halva banan. Det finns flera anledningar till detta. Dels kör vi tävlingen helt utan funktionärer, och då är det smidigt med individuella starttider. Och dels så blir det mindre spridning på båtarna. Och dessutom, om man kör vanlig jaktstart blir det alltid diskussion om man ska/skulle räkna om resultatet eller om första båt i mål är vinnare.

Vid den röda lysbojen strax norr om V Röko valde vi att ta ner spinnakern då vi lovade upp ordentligt mot nästa märke. En brant halvvind i gropig sjö följde. Kanske hade vi kunnat bära spinnakern en bit till, men då hade vi fått en betydligt tuffare nedtagning, med strulrisk.

Pricken Pysen är det märke vi beräknat starttiderna på, ungefär halvvägs runt banan, och vi rundade där helt själva. Albin 78:an var fortfarande tvåa i fältet, men flera minuter bakom oss, X-35 Sedna med Tobbe Blomberg samt X-332 Appli X med Joakim Lindholm var ytterligare en bit efter.

Nu följde en skön kryss upp mot gröna pricken Örsankan utanför Askös sydöstra udde. Nu kändes det hur bra det är med fyra i besättningen. Fyra gubbar på relingen i den friska vinden märks jämfört med att segla shorthanded som vi gjort en hel del. Vi hade här åtta nio meter, men det var inte ens jobbigt. De 16 år gamla seglen såg fina ut och vi lutade inte allt för mycket.

Kryssen fortsatte upp över Asköfjärden, men vinden vred ordentligt fram och tillbaka, först mot väst så vi nästan sträckte upp mot Oxnö, senare vred det tillbaka 10-20 grader.

X-35 Sedna passerade oss och jag räknade snabbt ut att det var riktigt jämt mellan oss just nu. Bakom såg det lugnt ut. Albin 78 var ordentligt distanserad.

Vi passerade Oxnö och släppte lite på skoten upp mot pricken Knytnäven. Klockorna åkte förstås fram när X-35 Sedna passerade den röda pricken och det blev ytterligare mattematik-övningar där jag kom fram till…att det var jämnt. X-332 Appli X passerade oss strax efter pricken på målrakan, men här var vi säkra på att de var efter i resultatet.

Sedna gick i mål och det plingade till i min telefon, Sedna målgång 13.21.20.

Vi blev tvugna att passera en turist i en Ballad i lä, men det märktes knappt, vi gick nästan dubbelt så fort och tappade nog inte många sekunder. Tobias och David hängde ut över relingen och jag hade stenkoll på trimmet, och Jim styrde med sikte på målpricken. Det är sekunder som räknas.

13.33 passerade vi bojen, nån minut efter Appli X och jag tog upp telefonen snabbt och började knappa in tiderna. 23 sekunder! Vi slog X-35 Sedna med knappa 23 sekunder efter 17 sjömils segling. Det kändes bra. Och Albin 78:an hade ännu inte rundat knytnävens prick.

Hasse och Janne Lindmark passerade målbojen 13.49 vilket visade sig vara 8 minuter för sent för att ta segern i årets Sista Rycket.

Vi vinner alltså, men jag vågade inte riktigt lita på det förrän jag räknat tiderna en gång till när vi kommit i land. Men så blev det. Tango, med 77-år unge rorsmanen Jim Qvarnström och besättningen Niklas Qvarnström, Tobias Lindahl och David Littorin segrade.

Det var sex år sedan Tango senast tog en vinst, och det var på tiden. Det var bara fem båtar med, men att slå Torbjörn Blomberg är alltid en merit. Och att slå Hasse Lundén är viktigt

Jag ska även nämna den femte deltagaren i tävlingen, Scanmar 33 Kajsa 3 med Mia Turai. De blev ordentligt akterseglade, men var ändå glada efter målgång. De är nya i båtklubben och har ingen större erfarenhet av kappsegling. Båten full med semesterutrustning och hund. Då ska man inte hänga med det gäng som i övrigt fanns på startlistan. Förhoppningsvis blev de inte allt för skrämda. Vi behöver fler som de på våra kappseglingar, och det är något vi i seglingskommittén får jobba på i vinter.

På vägen in från mål till bryggan blev det förresten 33 slag… Det är kul att kryssa!

RESULTAT >>>