Idag blev det äntligen premiärsegling med min radiostyrda DragonForce 65. I höstas blåste hårt det varje helg jag tänkt premiärsegla, sedan lade sig isen. För några veckor sedan var det så isfritt igen utanför klubben, och förra helgen blåste det kuling igen.

Det känns som det bör vara lätta vindar första gången man seglar. Jag hade ju ingen koll på hur det funkar.
Idag visade rapporterna på lätta vindar och jag packade in båt och tillbehör i bilen, tog med pappa och åkte ner till båtklubben. Vindstilla nästan.

En svag sydvästlig vind blåste över Tureholmsviken, men längst inne vid jollesektionens bryggor var det nästan helt lungt. Det kändes lite läskigt att släppa iväg båten utanför bryggorna och låta den segla iväg ut på fjärden. Jag hade ju ingen ”följebåt” att ta hjälp av om det skulle hända nått.
Stundtals blekte vinden ur helt och båten bara drev. Efter en stund kom det så en pust igen, nu från ost, det vill säga från land. Knepigt! Kryssa in till bryggan, och problemet var väl att inne vid land var det lä. Men jag fick in båten till slut. Lika bra att packa ihop.

Jag kommer nog att ha båten med mig när jag åker ner för att jobba med Expressen under de kommande helgerna. Kanske får man några minuter över och kan ta en segeltur.

Även pappa planerar att införskaffa en båt. Då blir vi i alla fall två som kan köra lite mot varandra. Det tar väl en stund och hitta trim och få in rörelserna med spakarna.

Lite pilligt att få på riggen. Det var ett tag sedan jag riggade och monteringsanvisningen kom väl till pass.

Den ser lite baktung ut när den guppar i vågorna utan vind.

Inga problem att få seglen saxade på länsen

Lite för löst trim på storen, i alla fall i den lätta vinden.

Foto:Jim Qvarnström