90 minuter innan start.
Det blev lite som jag befarade, att vinden skulle öka under dagen och gynna storbåtarna.
Jag, och många andra trodde faktiskt att starten skulle skjutas upp när det var spegelblankt och noll sekundmeters vind. Men inte då. Startskottet gick och klass ett segade sig över startlinjen i far under en knop.
Start, utan vind.
Vi försökte leta oss mot land, dels för att få lite sjölä från den lite sega dyningen, och dels för att jag trodde det skulle dra lite närmare land. Vi hittade in nära Bjurhalsen och Ljungskär, men det blåste inte där heller. Längre ut såg vi en Cumulus, den andra Expressen och 606:an sträcka betydligt högre mot märket. De såg ut att vara långt före.
En halvtimme gick och klass två startade typ 500 meter bakom oss. Vi passerade Ljungskär och det började minsan dra lite. Loggen visade fart och vi kände ett visst hopp om att i alla fall ta oss runt.
Klass två var redan ikapp oss innan vi nådde ön Beten en sjömil efter start, och då startade klass tre.
Farten på loggen var nu nästan två knop och vi seglade och hade lite drag i seglen i alla fall. Vi kryssade oss ut not bojen vid Klashällan och passerade Stig Lidhén som körde singlehand i sin Cumulus.
Vi började få upp farten och gick i från flera av klass två båtarna som kommit i kapp.
Framför oss så vi dock 606:an med Håkan Karlsson segla den ”gamla” banan och missade att runda den röda lysbojen. Och de vände inte.
I täten låg den andra Expressen med Clas Ljungdahl vid rodret. 606:an följde strax bakom och sedan en Cumulus och därefter följde Tango.
Vinden blåste i stort sett samma riktning som de senaste två åren och det blev nu till att släppa en aning på skoten för att ta oss över Bråviken. Raka spåret genom Klasgrunden. Lite läskigt, men man får lita på GPS och ha lite koll på båtarna framför.
Inferno 29 Powerplay
Vinden ökade och vi gjorde kanske fyra knop nu. Inferno 29 Powerplay var första båt från klass 2 att passera oss. Den drog plötsligt dimman in. Riktigt tjock dimma. Alla båtar försvann och det var skönt att ha en GPS att styra efter. Sikten var ungefär 50 meter.
Att segla fem knop i tät dimma genom skärgården var en ganska häftig upplevelse. Men jobbigt. Det är svårt att styra utan att ha nått att fästa blicken mot. Så fort man tittade bort från kompassen så svängde man iväg.
Väl inne i skärgården blev det riktig kryss, och dimman lättade så vi såg de andra båtarna. En Contrast 33 och Dehler 34 Funny Too passerade strax innan Logen.
På kryssen förbi Lundarna tycker jag att vi gick riktigt bra. Vi gick i från Rival 22 Winny med Per Sandberg och det är ju alltid ett gott tecken.
En smal passage.
Med tanke på starten i bleket visste vi ju att racet var kört för vår del. Men vi försökte kämpa på och jag tror vi hade god fart på Tango när väl vinden kom.
Vi Arkö Lots hissade vi spinnaker, precis som förra året, och året innan. Vi gippade oss upp genom sunden och tog in en del på den andra Expressen. Vi gick även i från Rival 22 Winny, men närmare rundningen vid Anholmen blev vi lite störda av några större båtar som hamnade i vägen för oss. Winny var ikapp.
Ner med spinnakern vid Anholmspricken och på den efterföljande bogen mot det lilla skäret vid Ekö gick vi nog inte så bra. Där kändes det som vi tappade några längder mot Ljungdahls Express.
Vi föll av norrut igen och spinnakern hissades.
Vinden ökade lite och det blev en ganska brant halvvind.
Vid rundningen av Grässkären bestämde jag mig för att ta ned spinnakern i lä. Jag föredrar dock lovartsnedtagninger, men jag antog ju att spinnakern skulle upp på babordssidan vid Klashällan. Det var dock brant och tungt så jag tog ett snabbt beslut att dra ner seglet i ruffluckan i stället för förluckan. Det dumt val skulle det visa sig.
Från Gräskären blev det en sån där bog som jag hatar mest av allt. 60-70 graders TWA och raka spåret i flera sjömil. Hur kul är det? Det gungade och skvalpade också. Men jag vet också att vi trots allt har rätt bra fart på just den typen av bogar när det blåser runt fem meter.
Vi närmade oss rundningen vid Klashällan och jag började fundera på hissningen. Såg att båtarna framför oss gippade runt bojen och hissade spinnakern sedan. Men vår spinnaker var ju kopplad på babordssidan, på fel sida. Och i ruffluckan.
Att vid bojen hissa och sedan gippa skulle ta för lång tid. Jag skulle heller inte hinna koppla om spinnakern innan rundningen.
Att runda och gippa först och hissa i lovart kändes inte heller bra. Det är många tampar att dra i, och mycket som ska stämma.
Det fick bära eller brista. Bort med spinnbomen och så hissar vi i lä, rundar och gippar samtidigt, och sätter bommen efter gippen. Med skaplig vind, en tvär rundning och bara tre ombord var det förståss en liten chansning.
Men det gick perfekt. Spinnakern fyllde till och med och stog snyggt genom hela manövern, utan bom. Det var ju nästan en bättre manöver än på den tiden vi hade en sammtrimmad fyrmannabesättning.
Efter detta steg i alla fall hummöret en aning och vi kämpade oss i mål precis före halvfem.
26:e plats totalt av 37 som gick i mål. Inget att ens bry sig om en sådan här dag. Vi blev dock trea i klassen och det viktigaste, vi slog våra klubbkamrater Albin 78 Susanna med Janne Lindmark och Hasse Lundén. Det är alltid viktigt att slå Hasse. Vi har seglat mot varandra i runt 35 år.
På resultatlistan ser jag att 606:an är kvar. Det borde den inte vara. Men vi orkade inte lämna in någon protest efter som vi ville sätta oss i bilen och åka hem.
Jag trodde dock det skulle utgå själva då vi uppfattade de som att de visste om sitt misstag.
Totalt vann Melges 24 Marinaman.se och i vår klass segrade Clas Ljungdahl med sin Express. Stefan Hultgren seglade med sin M25 in på andra plats i klassen.
Grattis alla vinnare och pristagare.
På Tangosailings Facebooksida finns även några filmsnuttar från racet.
På Tango seglade denna dag Jag, pappa Jim och Martina Thorn.
