Nu blir det ett inlägg om tävlingen i går, Notstickshällan Race. Som vanligt så var jag inför racet lite orolig för det mesta. Jag är ju både tävlingsledare och deltagare och väderprognoserna inför lördagen så lite tveksamma ut. Risk för regn, och på fredagkvällen blåste det över 16 m/s i medelvind vid Landsort. Dessutom hade jag en känsla av att flera seglare skulle utebli, fler än de två som reden meddelat detta. Men väl på registreringen var alla 12 besättningar på plats. Och ute vid start syntes inga spår av några friska eller hårda vindar liksom regnet.
I stället avtog vinden till start och det skulle bli en riktigt knepig sak att komma iväg. I och med den ostliga vinden så blev det en riktig kryss-start och banan som alltid seglas på Notstickshällan Race blev nästan en kryss-läns-bana.
Ombord på Tango diskuterade vi för- och nackdelar med start i lovart respektive lä. Skulle alla starta i lovart? Vi är ju en av de minsta båtarna. Men vi lutade ändå mer åt att starta närmare lovartsmärket. Men några minuter innan start dog vinden ut på den kanten. Sedan verkade den även försvinna på andra änden av startlinjen. Vi försöket dra oss längre ner mot lä, i den mån vi kunde i den lätta vinden.
Signalen ljöd och vi kom iväg nånstans mitt på linjen, och i fri vind i alla fall.
Några som startar längst ner i lä, lyckas nå ut till en vindpust och drar i väg långt före oss, Expressen Exter med Kalle och Magnus Widlert samt Albin 78 Susanna med Jan Lindmark och Hasse Lundén.
Det gick segt och tankar snurrade i mitt huvud och jag slipat för lite på botten och om den nya färgen verkligen duger till racing. Alla seglade snabbare, kändes det som. Men så var det inte. Arcona 410 Kharat drog naturligtvis iväg liksom Exter och Susanna. Dessutom den altid snabba Dehler 29 Funny med Christer Björk. Flera andra snabbare båtar var faktiskt bakom, och förblev efter länge. Dehler 29 Gryffindor, Athena 34 Vivett, Rival 22 Chivas, Arcona 400 Arcibella och så vidare.
Efter un evighet, tyckte vi, kom vi så ut i lite mer vind och vi slog på vridet. Vi kryssade ut mot pricken Naggen och vidare på rundningen av Doftskärs hällar. Vi valde att hålla oss en bit söder um rhumbline, medan de flesta gick norrut. Vi slog i höjd med Tallholmarna och siktade mot rundningen, och det lyfte långsamt vilket kändes riktigt skönt. Vi passerade i alla fall den lille Albin 78 men Exter och Funny var väldigt långt före när hällarna rundades. Kharat var naturligtvis först och även den nya DC 33 Ten med Lasse Bergkvist och Jonas Claesson drog iväg.
Bidevind, TWA 60-70 ner mot Svarthäll och vi slet med trimmet för att om möjligt knapra in lite på Exter, som ju både körde shorthanded och utan spinnaker, vilket gav riktigt lågt SRS.
Spinnakerbogen in mot Fågelöfjärden blev en fin läns där vi fick skära lite i den lätta vinden. Vi tog naturligtvis in på den spinnakerlösa Exter, och vi närmade oss också den blå Arconan Arcibella som förde gennaker.
När vi passerade bland öarna in mot Fågelöfjärden drog vi nytta av den lättare vinden och var plötsligt ikapp Exter, och vi lyckades öven passera strax innan rundningen av bojen där vi startat 70 minuter tidigare. En perfekt rundning! Här knep vi några sekunder till på våra motståndare.
Åter kryss ut mot Naggen och sedan vidare mot Doftskär. Vinden hade ökat en aning, 3 meter ungefär och vi hade den altid så snabba Exter hack i häl. Men de kom inte i fatt. I stället var det vi som drygade ut avståndet sakta men säkert. Det är kanske inget större fel på bottenfärgen i alla fall då 
Vi slog några slag och kunde tyda att vinden sakta fortsatte att vrida mot sydost. Vi funderad hur långt ut på styrbordskanten vi skulle våga gå. Långt ut skulle ju medföra sämre vind bakom Doftskär. Samtidigt ville vi ju lägga på den kanten för att dra nytta av vridet.
Vi valde att inte gå så långt. Exter gick lite längre, men uppe vid Doftskär hade vi ökat avståndet till nån minut. Kändes riktigt bra att kryssa i från dem.
Nu återstog den bidevindsbog ner mot Svarthäll och sedan spinnaker mot målet på Fågelöfjärden. Vi ökade naturligtvis mot Exter som gick utan spinnaker, och åter tog vi in på den blå gennakerseglande Arconan Arcibella med Åke Söderberg.
Bakom oss närmade sig Rivalen Chivas ordentligt. Vi anade också att vi närmat oss Funny en del på andra varvet. Men det skulle knappast räcka för att passera dem på beräknad tid.
I höjd med Koholmarna på väg in på Fågelöfjärden uppstod en viss dramatik när plötsligt den blå Arconan ställde sig på grund, rakt framför oss. Visst vet vi att det finns en del läskiga stenar utanför Koholmarna. Men här stog de ju faktiskt utanför 3-meterskurvan på sjökortet. Spännande Det var dock ingen hård smäll, och de kom loss ganska snart. Påpassligt nog precis när vi passerade och de drog upp sin stora gennaker i lovart om oss. Vi skulle ju vara fem minuter före Exter i mål, och slet för varje sekund mot mål, då ville vi ju inte ha en 40-fotare med gennaker i lovart. Vi visade vad vi ville och de föll ner i lä.
Efter 2 timmar och 26 minuters segling skar vi mållinjen, och nu var det bara att vänta och se. Det kändes som att Dehler 29 Funny var långt före. Jag trodde nog också att Kharat skulle vara för långt fram för oss. Sämst sexa kanske.
Resultaten blev sedan lite överraskande för mig, och vissa andra. Dehler 29 Funny med Christer Björk och Åke Wikström blev ”bara” trea. På andra plats kom Albin 78 Susanna med Janne Lindmark och Hans Lundén och segrare blev då Exter, med Kalle och Magnus Widlert, som i den lätta vinden seglat utan spinnaker. Segermarginalen blev 8 sekunder. ”Det var ju starten som avgjorde. Vi hade knappast nån fördel att segla utan spinnaker” var kommentarerna från den vinnande besättningen. Men, det var ju även Susanna och Funny som lyckades i starten, och kollar man mellantider som togs vid rundning så var Exter bara 12 sekunder från att vara snabbast på andra varvet, så visst går det att segla utanspinnaker i lätt vind och placera sig.
Vi slutade på fjärde plats, nån minut från trea och ca tre minuter från segern. Det är ju enkelt att säga att hade vi haft bättre flyt i starten hade vi varit med i täten. Men hade vi varit längre fram hade vi haft andra vindvrid och vindpustar.
En fjärde plats är ändå bra i detta startfält och vi seglade riktigt bra förutom just i starten där vi missade den där vindpusten.
Noterbart är att detta var Kalle Widlerts femte seger på tävlingen, på sex starter. Rätt bra segerprocent!
På Tango seglade förutom jag, även pappa Jim och min bror Jesper. Bra jobbat!
Nedan följer några bilder tagna av Patrick Fällman på funktionärsbåten.
Starten. Notera Exter som redan har flera båtlängders försprång, och att det syns på vattnet att det blåser mer längre bort.
DC 33 Ten med Lasse Bergkvist och Jonas Claesson
Arcona 400 Arcibella med Åke Söderberg, Philip Österlund och David Frick.
Tango med Jim Qvarnström, Jesper Qvarnström och jag…
Vinnare Exter med Kalle Widlert vid rodret och Magnus Widlert som besättning.