• Siffror och funderingar kring SRSs

En av årets nyheter i SRS är att alla båtar har fått ett shorthanded-tal, SRSs. Det står i båtdatabladet för standardbåtar, eller i mätbrevet för mätbrevsbåtar. Tanken med det är förståss att man tar hänsyn till båtens egenskaper med bara två man ombord. Det vill säga saknad besättningsvikt på relingen. Man tar alltså ingen hänsyn till att det är färre händer som hanterar båten. Något sådan är ju naturligtvis rätt knepigt att räkna fram.

Att olika båtar klarar sig olika bra utan besättningsvikt på relingen är ju ganska klart. Jag som seglar Express vet hur stor skillnaden är på att ha fyra tunga gubbar ombord i stället för ett par lättviktare.

Jag har roat mig med att jämföra lite olika båtar och hur mycket de ”tjänar” på SRSs jämfört med SRS. Jag valde förståss ut ett antal båtar som förekommer i startfälten här i Trosa och närheten. X-99 ”tjänar” 0,020 vilket motsvarar 58 sekunder på en timme. En Rival 22 får nöja sig med 0,004 eller 16 sek per timme. Blåser det kuling räcker inte de där 42 sek/timme som X-99an får till godo på Rivalen tror jag. I lättvind däremot är det ju ett klipp att segla SH med X-99an. Men detta är rätt väntat.

Lite mer oväntat tycker jag det är att Dehler 29 ”tjänar” så mycket i SRSs. En D29 med racingköl får mer avdrag än en Express. Kan det vara riktigt i verkligheten? Och kan det vara riktigt att D29 racing får mer avdrag än D29 standard? Racingkölen är ju betydligt djupare med samma kölvikt och borde ju då ha ett bättre rätade moment. Dock har D29 racing något mer segelyta.

Jag har även kollat en del på gamla resultatlistor och räknat om dessa med SRSs. På Trosas Höstsegling, som är en SH-tävling blev det endast ett par placeringsförändringar. Båda helt rimliga. Jag kollade även lite på andra tävlingar som inte är rena SH-tävlingar, men där vissa seglar SH. Även där blev förändringarna små.

Jag är possitiv till det här, och det ska bli intressant att se hur det faller ut i verkligheten. På Höstseglingen, som ju är en shorthanded-tävling kommer vi förståss att använda SRSs. Jag har även funderingar på om vi ska tillåta det även på Notstickshällan Race som ju är en vanlig tävling. Många brukar dock segla SH där, och vi brukar dela ut pris till bästa SH-båt. Att få använda SRSs kan ju faktiskt locka en och annan fler båt till start, om de vet att de får lite extra avdrag på mättalet om de inte har full besättning.

För min del kan det ju till och med vara så att det skulle löna sig att segla på två i stället för att ta med en tredje ovan besättningsmedlem ombord. Det förutsätter ju förståss att det inte blåser allt för mycket.


Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmail

18 comments for “• Siffror och funderingar kring SRSs

  1. 10 januari, 2015 at 21:19

    SRSs blir jättekul att följa. Det vore också kul om någon segling tillät SRS och SRSs vid sidan av varandra!

  2. Jim Qvarnström
    10 januari, 2015 at 22:56

    Om du menar att shorthandbåtar kan tävla mot fullhandbåtar i samma segling, så är väl det fullt möjligt och kanske tom avsikten. Eller vad säger du Niklas?

  3. 11 januari, 2015 at 13:59

    Jag tror att de i första hand tänkte på att olika båtar påverkas olika när man plockar bort folk från railen (jfr Rival 22 och Express) och ville ge jämnare förutsättningar i ett blandat shorthandedfält. Vet inte om tanken var att blanda SRS och SRSs? Men kul om någon klubb provar!

    • 11 januari, 2015 at 14:01

      Jag har en tanke att prova att blanda SRS och SRSs. Tror just SRSs kan locka fler att deltaga, sådana som annars skulle ha bangat när de inte får tag på gastar.

      • 11 januari, 2015 at 20:18

        Jag håller med dig Niklas! Tror definitivt att det nu kan locka många att komma och segla både själva och kanske med någon gast. Tror klockrent på detta!

  4. Peter Kross
    12 januari, 2015 at 16:05

    Jag tycker tanken är god med SRSs.
    Jag undrar dock hur SRS-TK får fram just saknad besättningsvikten på relingen. För manga klassbåtar är besättningsvikt eller antal personer definierade men från vilken besättningsvikt går man ut ifrån hos de andra båtar?
    jag är även förvånad att en så stor båt som Swede 75 inte skulle påverkas av minskad besättning alla (SRS = SRSs). Skulle båten inte påverkas att ha 10-15 gubbar på kanten? Eller utgår man ifrån att båten seglas endast med ett fatal normalt?

  5. Svenne
    13 januari, 2015 at 20:41

    Förra året seglade jag 5 distansseglingar varav 4 i lättvind och en med hälften lättvind och resterande ca 7 m/s. X99 lär väl inte vara svårare att segla och hålla fart i än en Rival under de förhållande.
    Mycket gör man i SRS men att använda SRS-vindtabell aktar man sig för.

    mvh
    Svenne

  6. Anders Österberg
    19 januari, 2015 at 21:55

    Hej Niklas, är tanken att man ska kunna segla på SRSs på alla seglingar eller måste den vara utlyst som SH segling?

    • 19 januari, 2015 at 22:20

      Anders: Jag tror det kan vara vilken tävling som helst. Vilkoret är förståss att arrangören skriver i inbjudan och seglingsföreskrifter att man tillåter deltagare att segla efter SRSs.

      • 23 januari, 2015 at 00:33

        Niklas, den goda tanken/intentionen från SSF är rimligen att få det mer rättvist för båtar som normalt behöver fläsk i lovart för att kunna prestera på kryss i utlysta s.k. shorthand-seglingar.
        I ”vanliga” SRS seglingar antar jag att det är fritt för arrangören att tillåta SRSs. Tror absolut att om detta tillåts på vanliga SRS-seglingar så kommer fler båtar till start. Win-win för alla inkl. segelsporten.

  7. 20 januari, 2015 at 19:36

    Niklas om du kikar lite på SRSv mätta Dehler 29 (=väger mer än tabellbåtens minivikt) så är det bara ca 0.013 lägre mätetal på SRSs. Ökat deplacement medför att SRS-shorthand avdraget minskar.

    • Peter Kross
      21 januari, 2015 at 00:15

      intressant iakttagelse. ökat deplacementet kan väl inte hänga ihop att farten påverkas av minskad besättning?
      Jag blev förvånad när en Swede 75anses gå lika fort med folk eller utan folk på kanten – inget shorthanded avdrag alls.

  8. 21 januari, 2015 at 01:07

    Ökat depl ökar normalt RM, allt annat är lika. Minskad segelyta får liknade effekt då det ger en förhållandevis styvare båt och en smal båt har inte lika stor utväxling på besättningsvikt som en bred.

    Detta ger att lätta, breda båtar med mycket segel får förhållandevis större SRSs-avdrag än tunga, smala båtar med lite segel.

    • Peter Kross
      21 januari, 2015 at 16:57

      frågan om ökad depl. ger ökat RM påverkas ju av var depl. ökar. Är det utrustning ovanför vattenlinjen miskar detta ju i de flesta fall RM.

  9. 21 januari, 2015 at 01:29

    Det är helt logiskt som Jimmy skriver. Finns även förklarat på Segel o Paddel där Erik B skrev en del om kölar som Jimmy då kommenterade.
    När det gäller riktigt lätta båtar som kan plana så minskar planingströskeln vid shorthand vilket i och för sig borde medföra ett ökat SRSs. Segling är ju inte bara kryss i frisk vind.

  10. 22 januari, 2015 at 13:33

    Nej, det låter kanske ologiskt men vikt som placeras en bra bit ovanför vattenlinjen bidrar också med ökat RM. Denna bild är ganska beskrivande (tänk dig att en vikt placeras i båtens centrumlinje och i nivå med däcket, vikten är då fortfarande innanför båtens ”Center of Boyancy” och bidrar därför med positivt rätande moment): http://www.sponbergyachtdesign.com/Articles/ENGINEERFIG02.jpg

    • Peter Kross
      22 januari, 2015 at 17:44

      det är just frågan om vikten fortfarande är inom center of buoyancy. Vid krängning så flyter sig ju flytpunkten utanför centrumslinjen men vikten ligger ju där den ligger och då kan den lätt hamna utanför. TP ligger fortfarande innanför (annars skulle båten kappsejsa men den viktökningen en bit ovan för vattenytan kan lätt bidra negativt, när TP flyttas uppåt.

  11. 22 januari, 2015 at 14:04

    Vad gäller riktigt lätta båtar, typiskt sportbåtar som t.e.x Melges 24 så är det ofta så att man ersätter kölvikt med besättningsvikt då detta ger högre RM och lägre vikt. De är alltså väldigt beroende av besättningsvikt på kryss och halvvind. På slör i ca 8m/s kan en Melges börja plana förutsatt att man seglar så högt man kan för att generera skenbar vind vilket ökar trycket i segleplanet och därmed framåtdrivande kraften. Men mycket skenbar vind gör att den skenbara vindvinkeln minskar, typ till halvvind eller t.o.m. något för om tvärs vilket åter igen kräver att båten har tillräcklig stabilitet, alltså besättningsvikt på kanten.

    I mer vind kanske 10-12m/s så kanske man kan plana utan att höjda och då skulle det eventuellt vara snabbare med lägre besättningsvikt men spåret blir extrem smalt och på övriga bogar krävs väldigt revade segel. Men hursomhelst så är detta vindregister utanför scoopet för SRS…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.