Dagen kunde ju ha börjat bättre. Strax efter klockan åtta på morgonen, när jag skulle börja planera dagens segling upptäckte jag att min iPad låg kvar hemma på köksbordet i Trosa. Drygt sex mil från båten. I iPaden har jag förståss navigationsprogram med sjökort, starklocka och väder. Klart det går att klara sig utan. Vi hade ju vanliga sjökort, och klocka på mobilen. Mindre än två timmar till start.
Tur då att man har snälla vänner! Ringde min jobbarkollega Sören som också agerade chafför på fredagen. Han var vaken, och ställde upp och hämtade min iPad hemma hos mig och körde till Oxelösunds hamn. ”Paddan” anlände 50 minuter innan start. Tack!
Väl ute vid start såg det ut som väntat. En svag bris från sydost. Rakt i färdriktningen mot Vinterklasen. Inte mig emot.
Vi startade bra nästan mitt på linjen och kryssade oss ut mot Vinterklasen och den röda bojen sommar första rundning. Aphrodite 29 marinaman.se tog täten, men vi var hack i häl, före Rival 22:Or, banner 33 och Omega 30. Bra Start!
Efter den röda bojen bar det av med kurs på skärgården på andra sidan Bråviken. En lång sträckbog där vi valde att gå raka spåret, genom Klasgrunden. Jag hade aldrig valt den vägen utan min iPad. Sedan om det var rätt vet jag inte. Marinaman.se som gick farleden drog iväg ordentligt. Men det gjorde också Rival 22 Winny. Vi hade inte en chans att hänga på när de sträckte ut med sina genuor i den lätta vinden.
Expressen Farbror Blå höll vi bakom oss liksom Banner 33 Joker.
Väl i skärgården norr om Lundarna hamnade vi lite fel här och där. Vid passagen av Viboskär vågade jag inte köra raka spåret utan vi slog ett kort slag mitt i passagen. Fegt? Vet inte. Taskig planering kanske. Vi skulle ha höjdare lite mer efter passagen av Logengrund.
Sedan skulle jag vara smart och slå ett slag lite tidigare än några motståndare vid Lundarna, för att få segla i Fri vind. Men där hamnade vi helt fel på vindpustarna och Rivalen med Tommy Svensson gick ifrån oss lite mycket där.
Sedan blev det trångt i den smala passagen vid Tjuvkullen. Vi kom ju i kappen en Mustang Jr och en NF just i den passagen, och till råga på allt var vi tvungna att slå ett slag för att komma igenom. Tur att det var lätt vind. Annars hade vi nog gått runt.
Passagen av Tjuvkullen, men det syns inte hur trångt det är.
Winny och Marinaman.se var nu en bra bit före, men vi hängde med de andra rätt bra.
Strax före Arkö Lots skulle spinnakern upp, och den kom upp, med den värsta knut jag sett. Efter lite slit valde jag att ta ner den på däck och reda ut trasslet. Martina var uppe på fördäck och hjälpte till, och vips så åkte mina solglasögon i sjön… Det tog många minuter innan vi äntligen fick upp spinnakern igen, och flera båtar passerade. Farbror Bla var dock bakom fortfarande.
Genom Arkö sund gick vi ganska bra, men ibland är det väldigt störande att ha en båt brevid sig som går lika fort. NF Lilla Blå irriterande nära oss hela vägen menyn Arkö sund och Gränsö sund. Vi lyckades åka i från lite, men sedan fick de tag i en vindpust och gled förbi. Samtidigt hade Farbror Blå plötsligt kommit i kapp och var nu bara några båtlängder bakom.
Vi rundade Anholmspricken och lyckades passera NFen vid Marö, fast det kändes lite som att de släppte förbi oss. Farbror Blå hakade på oss hack i häl, och vi hade koll på varenda roderrörelse de gjorde.
Express Farbror Blä
Upp mot Grässkären blev det en sån där fånig öppen bog, typ 70 grader vindvinkel. Med focken skotas i relingslisten höll vi undan för den jagande Expressen.
Från Grässkären mot Vinterklasen blev det nästan dikt bidevind. Vi behöll fockskotningen i relingen och satte hela besättningen på relingen. Vinden hade ökat lite nu, och vikten i lovart gjorde nytta. Vi valde att styra någorlunda rakt mot Vinterklasen. Över- och underbågar fick de andra pyssla med.
Här tror jag vi gick ganska bra. Farbror Blå hängdes av och vi kom ikapp flera av de båtar som startat i startgruppen innan.
Vid Vinterklasen åkte spinnakern upp. Denna gång utan problem. Faktum var att det var en av de bästa gissningarna på länge. Pang så satt den bara där.
Vi gipsade oss in mot målet utanför hamnen. Pust! Det är alltid skönt att gå i mål. Femma i klassen trodde jag, och runt mitten totalt var min gissning. Det var så det kändes.
En otroligt skön dag, men jag hade gärna kryssat runt hela banan. Expressen är ju en utmärkt kryssbåt, speciellt i lite lättare vind.
Till slut står X-332 Exatsy med Johan Pettersson som segrare. Aphrodite 29 Marinaman.se blir tvåa, och vi slutar faktiskt på 14:e plats. Överraskande bra, efter alla ”raksträckor”.
På Tango seglade idag förutom jag även den eminente rorsmannen Jim Qvarnström och supergasten Martina Thorn.