Det var ju rätt många som bröt på årets Gotland Runt. 1993, för 30 år sedan var det också ett blåsigt Gotland Runt. Men jag tror att det var mer kortvarig blåst.
Jag var med då, och har 45 minuters film från den seglingen. Men den blev inte så långvarig för oss på X-95 X-iL. Vi bröt strax söder om Östergarn på måndag morgon.
På den tiden startade tävlingen från Sandhamn, och 388 båtar 23 klasser startade i solsken och måttlig sydvästvind på söndagen den 4 juli.
Väderprognosen innan start talade om kuling och regn, så det var nog ingen överraskning att det skulle bli tufft.
Vi sträckte söderut mot Gotska Sandön i 7-8 m/s. Sent på kvällen vred vinden till väst och ökade snabbt till kuling. Minns att vi satte fock och revade storen.
På natten passerade vi flera båtar med brutna master. Bland annat en Inferno 31. På VHFen var det ständig trafik med sjöräddningen som hade fullt upp med att ta hand om havererade båtar. Många masthaverier och en del roderhaverier.
Enligt rapporter blåste det över 20 m/s som mest, och 119 båtar bröt.
En båt utan mast….
På min film kan man se hur det gungar. Saker som inte är sjöstuvade flyger omkring inne i båten, och det är knepigt att försöka byta kläder, eller att ta sig i och ur sjökojerna. Krister Källroos som seglade med oss det året fick sig en flygtur när han på morgonkvisten skulle kliva ur sin koj just när båten föll ner i en våg. Han landade på salongsbordet och fick lite blåmärken på kroppen.
På filmen hörs också samtalen på VHF:en där räddningsledningen säger att det blir en lång natt, men vi får sova nån annan gång, ungefär.
Regn blev det inte så mycket. Tror det regnade lite på natten, vi hade både solnedgång och soluppgång på filmen. Och på måndagmorgonen var det klarblå himmel och solsken.
Jag satt till rors på måndagmorgonen. Vi hade haft det tufft på natten och tappat många placeringar. X-95:an trivs ju inte så bra i hård vind, och speciellt inte på lite öppna bogar som det va mellan Gotska Sandön och Fårö.
På morgonen avtog vinden lite och vid åttatiden blåste det runt 12-13 meter. Vi hade passerat Östergarn och tog in på några båtar framför oss, en Comfortina 32 och en First 32 bland annat. Samtidigt var det en del båtar kring oss från klassen som startade 30 minuter efter oss.
Plötsligt kändes båten lite annorlunda i rodret. Lite livlös typ. När jag kollade upp i storseglet så såg jag att det var på väg ner. De övre travarna hade släppt och toppen fladdrade löst i vinden. En travare till lossnade, och en till. Nu var det bara att ta ner innan hela seglet lossnade. Troligen var det så att övre travaren, som ju är sydd med ett band i toppskäddan hade släppt. Belastningen där blir väldigt mycket större när man seglar med revat segel än med seglet i topp. Efter att topp-travaren gett upp gick de andra sönder en och en som en dragkedja. Travarna är ju i plast och höll inte för trycket när toppen på seglet inte satt fast.
Så det var bara att ta ner, och ge upp racet.
Klockan var då strax innan nio på måndagmorgonen. Att jag minns exakt tidpunkt beror på att fem-i-nio fick vi samtal på VHF:en från radio Sörmland som ville ha en rapport från oss i direktsändning, och den sändningen skulle göras direkt efter nyheterna klockan 9.00. Typiskt då att vi precis brutit och fick meddela omvärlden detta direkt i P4 Sörmland.
Första planen var att segla in till Herrvik och reda upp trasslet, men vi seglade vidare på focken upp till Fårösund där vi tog i land seglet och fixade med travarna. Vi hade ju inga extra travare ombord så vi tog travare från nedre delen av seglet och monterade upptill. Nål och tråd hade vi ombord, så den översta travaren sattes fast med band som jag sydde ihop.
I Fårösund lång en hel del havererade båtar. Bland annat en båt med bruten mast, och en med roderhaveri.
Vi gick upp på byn och åt pizza innan vi sent på kvällen bestämde oss för att segla vidare hem.
Med travare i toppen på storseglet kunde vi i alla fall segla med revat storsegel.
Vi nådde Landsort och våra hemmavatten tidigt på tisdagsmorgonen, och vinden hade då minskat till runt 6-7 meter.
Många båtar bröt, men en hel del tog sig runt. En som gick i mål i årets Gotland Runt vann sin klass då, 1993. Det var One Off-båten Walenna II som då segrade i klass IMS 5 före 3/4-tonnaren Swebus som jag tror Odd Lindqvist seglade på den gången.
Jan Orest var en annan som deltog 1993, och som också seglade i år. DNF både då och nu.
I Scampiklassen segrade en inte helt okänd båt vid namn Boj Boj.
Intressant att läsa gamla referat. Håller på med ett föredrag om mina Gotland runt. Stämmer att jag seglade på Swebus.