Det är semester, och jag tar ofta en promenad till Trosa Gästhamn för att kolla om det finns några kul båtar i hamnen. Ofta är det ju mest stora motorbåtar och Bavarior med rullsegel, men ibland händer det att jag hittar nått kul, häftigt eller annorlunda. Så jag tänkte försöka med att göra denna runda varje dag, och publicera lite bilder på båtar här på bloggen.
Är det inte ovanligt lite båtar i hamnen? Eller är de morgonpigga och redan har lämnat? Jag var där vid niotiden på morgonen och det var ganska glest mellan båtarna. Kanske är det Skarvarna som skrämmer bort turisterna. Eller är det de nya höga hamnpriserna?
Första båt som hamnar på bild är denna snabbseglare. Jag vet faktiskt inte vad det är. Nån som vet? Troligen tysk eller dansk, men den saknade nationsflagga. De sov väl fortfarande. Runt 40 fot gissar jag. Spinnackerbom i kolfiber och en del annat racigt.
Båten här ovan vet jag vad det är. Mani 34. Ritad av Svein H Ingebrightsen inför 3/4-tonnar-VM i Marstrand 1985. Det är inte någon vanlig syn, men det finns en och annan. Jag minns en racing-version som deltog på Gotland Runt 1993. Den båten var helt lila, om jag minns rätt, med namnet Roselyn & Lejonen.
Här är den enda segelbåten i hamnen idag som inte har försegelrulle. En Avance 36. Traviata heter båten och deltog på årets ÅF Offshore Race, men som många andra sällade de sig till listan över de som bröt.
Den okända båten skulle kunna vara en Faurby. 363 och 393 hade rutor på det viset.
Hej Det stämmer Mani 34 Racer byggd i Åmmeberg utan för Askersund av Lollo Berntsson. Servicebyn som i Åmmeberg där hon byggdes ägdes av Bertil Larsson senare del ägare av båten tillsammans med mig o h min bror Tor. Tor och Lollo jobbade under mitten 80talet på SwedHergla Yacht i Tunisien och kände varandra när Lollo kom upp till Åmmeber/Askersund. Bertil Larsson var i truckuthyrrar branschen med truckar hos blanannat Spendrups som kund där av båtens färg Löwenbrue blå. Vi seglade mycket bra första gottlandrunt det blåste hårt mycket hårt hela racet. Vi låg bra till i höjd med Visby då hjärtstocken gick av och rodret försvann i havet. Det visade sig att rodret var ett stort fusk jobb av Bertil, jag träffade Bertill på en kappsegling i Vättern för några år sedan och då kom det fram att han fort farande förbannar sig själv över roder bygget. Största missen i mitt liv sa han. Från sett allt detta så var Rosalyn en mycket fin och välseglande yacht.